INGER CHRISTENSEN [1935–2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.
Inger Christensen • Azorno
De älskar samma man, författaren Sampel. Fem kvinnor börjar på var sin berättelse om varandra. Vad var det som hände i Rom, hur kändes det, vad gjorde hon med det jag lämnade efter mig ? Är hon också gravid?
Azorno är en roman som befinner sig vid sidan av, i berättelsens olika versioner. Fem kvinnor ockuperar varandras fantasi, finns de kanske bara i det föreställda ? Och snart spelar det ingen roll vem av dem som är utvald, vem som står Sampel närmast. Berättelserna förvandlas och lever, upprepas och muterar, förskjuts och tas om. Det är sent sextiotal, det handlar om människans kamp med språket och språkets lek med människan. Om det som förbinder oss med varandra och om sanningens slutgiltiga sönderfall.
Azorno utkom på danska 1967 och har blivit den mest mytomspunna av poetikonen Inger Christensens musikaliskt exakta romaner.
»Inger Christensen, ett av Nordens, och världens, starkaste författarskap som försett oss med magiska sonettkransar, rekviem, fjärilar, ljus, gräs i en lyrik av högsta specifika vikt. Hon är modernist, språksprängare och ordhelare. Människan är i hennes diktning rik och problematisk, tonen hög. Hos henne klingar tankarna, ande strömmar genom kropparna, i själen bankar kött och blod.« | Maria Schottenius, DN