Ciarán McMenamin • Skintown

Vinny, 18, och bäste vännen Jonty sitter packade som sardiner i baksätet på en liten Vauxhall Nova. I bilen finns också Long Jim och Fat Davy, som normalt skulle kunna hota dem till livet, enkom för att deras föräldrar är katoliker. Men nu är de tillsammans på väg till ett rave, i turistorten Portrush, därför att Vinny och Jonty gått med på att sälja trehundra ecstasytabletter som två äldre protestantiska killar stulit från sina lojalistiska paramilitära knarklangarkompisar. Lyckas de sälja pillren är de lovade en slant tillräcklig för att äntligen fly den gudsförgätna håla de bor i. Skulle något gå snett – bör de nog försöka fly i vilket fall.

Ingen som läst Ciarán McMenamins debutroman har problem med att förstå varför platsen, Enniskillen i Nordirland – historiskt ökänd för det stora bombattentatet 1987 – också kallas Skintown. Det här är en berättelse om att ha en kropp – i åttio- och nittiotalets Nordirland, där kriget mellan IRA och unionister kulminerat och inte ens barn går säkra i sina sköra skinn. En roman i vilken tid och rum uppgår i ett enda akut tillstånd som kunde liknas vid (mar)dröm, om det inte vore för att många av scenerna som återges är verklighet.

En nordirländsk romansensation, i svensk översättning av Erik MacQueen.