Gilgamesh-eposet

En stor flod ska komma och svepa med sig allt levande. Utnapishtim är en from man från Shuruppak nära floden Eufrat. Guden Ea varnar honom för den kommande stormvågen och uppmanar honom att bygga en båt i form av ett hus, där han ska rädda alla i sin familj och världens djur.

Berättelsen om den stora översvämningen är besläktad med den om Syndafloden i Bibelns första Mosebok och med myten om det sjunkna Atlantis hos Platon och har möjligen sin grund i samma naturkatastrof. Till skillnad från Noa blir Utnapishtim odödlig och kan långt senare berätta för kung Gilgamesh av Uruk i Mesopotamien om hur han under sex dagar och sex nätter färdades över ett hav som uppfylldes av människolik såsom fiskyngel. Först på den sjunde dagens morgon siktades land, och Utnapishtim kunde släppa ut båtens last i alla väderstreck.

I översättning av Knut Tallqvist.

Gilgamesh-eposet traderades muntligt under lång tid och skrevs sannolikt ner första gången under perioden 2100–2000 f.Kr., med kilskrift på stentavlor. Eposet betraktas allmänt som världens äldsta litterära verk.