ÅSA NELVIN [1951-1981] hann under sitt korta liv skriva fem böcker. Författarskapet var mer eller mindre bortglömt när det återupptäcktes på 2000-talet. I dag räknas Åsa Nelvins verk till det sena 1900-talets svenska klassiker, särskilt debutboken De vita björnarna [1969], en barnbok illustrerad av konstnären Hans Arnold, romanen Kvinnan som lekte med dockor [1977] och diktsamlingen Gattet: Sånger från barnasinnet [1981].
Åsa Nelvin • De vita björnarna
Kerstin hör röster som kallar på henne när hon försöker somna. Hon vill ropa på mamma men upptäcker att hon inte längre ligger i sin säng utan svävar ute i luften. När hon känner fast mark under fötterna igen står hon framför den underligaste varelse hon sett: En mus lika stor som hon själv, i kortbyxor och tofsmössa, med glittrande russinsvarta ögon. Musen tänker ta Kerstin till De Vita Björnarnas Land.
Åsa Nelvins De vita björnarna är en svensk barnbokspärla som nu blir tillgänglig igen för första gången på 50 år. Med oförglömliga illustrationer av Hans Arnold och ett nyskriven introduktion av docent Marie Öhman.
»Mycket talar för att Nelvin redan i sina barnböcker är upptagen med frågor och teman som sedan kom att bära författarskapet igenom, och det finns skäl att tro att hon här också påbörjar det stilistiska och formella experimenterande som karaktäriserar det mogna författarskapet. Ur detta perspektiv är barnböckerna viktiga för förståelsen av författarskapet som helhet och för att urskilja konstanter eller eventuella utvecklingslinjer.« | Marie Öhman, ur avhandlingen Här kan jag äntligen tala. Tematik och litterär gestaltning i Åsa Nelvins författarskap [2007]